Jul och andetag
Mm, det här med regelbundna blogginlägg gillar vi.
Står nu mellan valet att antingen 1, Offentliggöra den här bloggen, bli känd, vinna blog awards och äga ut Kenza tillsammans med Foki, eller 2, Bara fortsätta skriva för min egen skull, för att minnas och lära.
Tycker 2 verkar mest lockande..
Mycket har hänt på sistone, det är snart jul. För en gångs skull är jag faktiskt ute i god tid med mina julklappar, även om jag inte vet om jag är särskilt nöjd med årets inköp. Hade iallafall pengar, vilket bara det är värt en applåd tycker jag allt. Har hållit mig och bara handlat för runt tusen spänn i år till familjen, det var väl bra jobbat? Eriks paket vann priset "dyrast i år", dock. Vilket inte är så konstigt, kanske.
Men nu då?
Nästan alla prov är avklarade, har endast någon form av muntlig (förhoppningsvis) examination om Viktor Rydbergs Singoalla imorgon, samt en inlämningsuppsats om Kalla Kriget. Borde inte vara några större problem. Har tekniskt sett bara tre fulla skoldagar kvar, sen börjar det sakta slutta nedåt i en väldigt efterlängtad nerförsbacke.
Hela den här terminen har varit ett enda stort insug av luft. Alltså, sådär som när man ska dra ett djupt andetag och istället för att blåsa ut luften när lungorna är fulla så håller man kvar den. Så har terminen varit. Jag borde ha använt hela sommarlovet till att dra in luft, men hann inte pga Närcon etc. Därför fick jag bara de underbara fyra dagarna under själva konventet som inandningstillfälle. Detta räckte dock längre än jag trott, men inte tillräckligt långt.
Ungefär någon gång i mitten av Oktober, strax innan lovet, tog min luft slut. Jag bröt i princip ihop och drunknade under detta berg av läxor, essays, oral presentations och halvvetenskapliga politiska rapporter. Enbart den lilla luftficka lovet (och den underbara praktiken på GameStop, tack killar!), hindrade mig från att inte skolka under resten av året.
Därifrån och fram tills nu har bara varit ett sista försök att nte kvävas. Först nu, under den här veckan som just varit, har jag börjat andas ut, gradvis, igen. Julen är en stor del av detta.
Måste säga, den tiden som nu ligger framför mig är nog min älsklingstid under hela året. Åtminstone en av dem. Perioden lucia - jul - melandagsrea - nyår är helt underbar. Jag går i princip bara runt och myser. Inte ens det faktum att mina korta men underbara helger (som på sistone bestått till stor del av en orgie i True Blood-tittande med Erik) flyger iväg kan få bort den här inre julstämningen.
Jag älskar julen, helt enkelt. Jag hoppas att den här underbara känslan kan få stanna ett tag till, utan fler missöden. Ska också försöka hålla den här lilla digitala plätten uppdaterad oftare.
Over~
Står nu mellan valet att antingen 1, Offentliggöra den här bloggen, bli känd, vinna blog awards och äga ut Kenza tillsammans med Foki, eller 2, Bara fortsätta skriva för min egen skull, för att minnas och lära.
Tycker 2 verkar mest lockande..
Mycket har hänt på sistone, det är snart jul. För en gångs skull är jag faktiskt ute i god tid med mina julklappar, även om jag inte vet om jag är särskilt nöjd med årets inköp. Hade iallafall pengar, vilket bara det är värt en applåd tycker jag allt. Har hållit mig och bara handlat för runt tusen spänn i år till familjen, det var väl bra jobbat? Eriks paket vann priset "dyrast i år", dock. Vilket inte är så konstigt, kanske.
Inväntar julen vid älskade dator med combon julmust/clementin/pepparkakor.
Men nu då?
Nästan alla prov är avklarade, har endast någon form av muntlig (förhoppningsvis) examination om Viktor Rydbergs Singoalla imorgon, samt en inlämningsuppsats om Kalla Kriget. Borde inte vara några större problem. Har tekniskt sett bara tre fulla skoldagar kvar, sen börjar det sakta slutta nedåt i en väldigt efterlängtad nerförsbacke.
Hela den här terminen har varit ett enda stort insug av luft. Alltså, sådär som när man ska dra ett djupt andetag och istället för att blåsa ut luften när lungorna är fulla så håller man kvar den. Så har terminen varit. Jag borde ha använt hela sommarlovet till att dra in luft, men hann inte pga Närcon etc. Därför fick jag bara de underbara fyra dagarna under själva konventet som inandningstillfälle. Detta räckte dock längre än jag trott, men inte tillräckligt långt.
Ungefär någon gång i mitten av Oktober, strax innan lovet, tog min luft slut. Jag bröt i princip ihop och drunknade under detta berg av läxor, essays, oral presentations och halvvetenskapliga politiska rapporter. Enbart den lilla luftficka lovet (och den underbara praktiken på GameStop, tack killar!), hindrade mig från att inte skolka under resten av året.
Därifrån och fram tills nu har bara varit ett sista försök att nte kvävas. Först nu, under den här veckan som just varit, har jag börjat andas ut, gradvis, igen. Julen är en stor del av detta.
Måste säga, den tiden som nu ligger framför mig är nog min älsklingstid under hela året. Åtminstone en av dem. Perioden lucia - jul - melandagsrea - nyår är helt underbar. Jag går i princip bara runt och myser. Inte ens det faktum att mina korta men underbara helger (som på sistone bestått till stor del av en orgie i True Blood-tittande med Erik) flyger iväg kan få bort den här inre julstämningen.
Jag älskar julen, helt enkelt. Jag hoppas att den här underbara känslan kan få stanna ett tag till, utan fler missöden. Ska också försöka hålla den här lilla digitala plätten uppdaterad oftare.
Over~
